På Besök i Svedala!

Ja, så var man då hemma på besök i Svedala efter snart tre månader i Bangla!

Man uppskattar livets enkla saker som vi normalt sett inte värdesätter i Sverige!

Tystnaden! Inga Ricksha klockor, inga bilar. Ni hörde rätt, inga bilar! Vi har ingen trafik! Kö eller stopp här är inte varken det ena eller andra i verkligheten!

Inga tiggare, inte fullt med människor överallt.

Tro för all del inte att jag slutat att uppskatta Bangla, för det har jag inte. Det är fortfarande ett av de mest fascinerande länder jag besökt, men man lär sig att uppskatta vårt Sverige på mer än ett sätt efter ett par månader i Bangla.

Jag önskar att många svenska gnällspikar fick en möjlighet att se hur en totalt annan verklighet ser ut! Vi har förutsättningar och möjligheter som inte finns över huvudtaget i andra delar av världen!

Så mitt tips till er alla, försök att se de saker som vi tar för självklart i ett lite annat perspektiv. Och njut av vår underbara natur och vårt skyddsnät som vi normalt tar så för givet!

Skönt att bli lite djup emellanåt, men nu ska jag njuta av mina två veckor i Sverige! Laddar batterierna för att återkomma med fler banglarapporter till er inom en snar framtid. Kommer nog till och med att börja längta tillbaka till Bangla ganska snart, trots att familjen blir kvar i Sverige ett tag till.

Svingon, Lingon!

Flytt av kontor!

Nu har vi äntligen kommit på plats hyfsat, men tänkte rapportera om den ”lilla” frustration som kan infinna sig när man ska ha med utomstående entreprenörer att göra i Bangladesh. Det kan tyckas vara tufft hemma, men jag vågar påstå att det är något värre här. Viktigt att påpeka är att bilderna är på min personal som skött hela flytten och planeringen exemplariskt! Geten på första bilden gick utanför mitt gamla kontor hela sista dagen och bräkte oavbrutet, det gör han inte längre han är slaktad till ramadan!

Denna lilla beskrivning ger en ganska klar bild över hur vardagen ser ut här i Dhaka. Och också, de så vitt skilda referensramar vi har i olika delar av världen.

Flytten är i stora drag med Bangla mått mätt väldigt väl förberedd och planerad. Vi har koll på allt från den minsta detalj. Så startar detta äventyr.

Vi har upprättat arkitektritningar in i minsta detalj, som i sig inte var helt lätt då arkitekten inte visade sig förstå vad skalenlighet innebar och jag fick ha en lektion i detta innan han kunde sätta igång med ritningarna. Det visade sig som så många gånger tidigare, att jag fick instruera och dirigera dessa arkitekters arbete ungefär tio gånger innan ritningarna var så pass korrekta att vi kunde jobba med dem för flytten. Den färdiga layouten för är dock i skrivandets stund inte helt färdig.



Vid första besöket i vår nya lokal kan man undra vad den utnyttjats till tidigare. Nu är ju inte det så konstigt att alla byggarbetsplatser ser ut som skit, men denna var något i hästväg. Dessutom som ytterligare en påminnelse av skillnaden i referensramar, hade man glada i hågen att börja måla alla väggar vita, mitt i all röra och skit. Behöver väll inte påpeka hur en nymålad vit vägg blir efter ca 5 minuter i allt bygg damm. Att man sedan börjat montera all belysning precis tvärtom mot alla instruktioner (är väll inte så noga, bara man har lyse) gjorde ju inte precis direkt att smilbanden satt uppe vid öronen.

Detta var första stoppet av målning, vi har under resans gång fått måla om hela kontoret fyra gånger! ”Jag har verkligen legat sömnlös om nätterna och funderat kring ämnet” Kan folk verkligen klättra på väggarna med skitiga händer och fötter. Nu behöver jag inte fundera längre, Det är bevisat och bangla elektriker är bäst på det(skönt att veta)! Sista gången ommålning skedde var kvällen innan inflytt. Och detta trots att vi varit på kontoret 2-3 gånger per dag och instruerat dem om att vänta tills allt byggande var klart.

Vi har special byggt skåp och bokhyllor så de ska bli precis som vi vill. Byggandet och snickrandet av dessa var inget problem, dock målningen. För att undvika missförstånd av färgval valde vi att ta fram ett färgprov som godkändes av mig. Detta skulle användas som underlag vid själva målningen. Ihärdiga påpekanden vid varje besök, att den färg vi såg bara var grundfärg visade sig vara totalt meningslösa. Svaren vi fick varje gång var ett rungande ja och ett stort leende. Vi åkte glada i hågen till det nya kontoret för att se resultat av skåp målningen. Allt var lysande, finishen var perfekt, arbetet var oerhört noggrant gjort och den leende målaren skulle ha fått applåder av mig. Om det inte var för att färgen var blå och inte grå! Det komiska i det hela är att färgprovet stod alldeles bredvid skåpet. Jag behöver väll inte påpeka att applåderna uteblev! Alltså ommålning av skåp!

Larminstallationen skulle varit klar i Fredags, den är inte klar än och inga montörer är på plats idag. Har kallat till ett inte så ”vänligt” möte idag med deras management! Från och med imorgon så dras 15% per dag från det totala arvodet så länge installationen inte är klar. Känner att jag kommer att bli en riktigt "populär" kille i bangla.

Efter alla dessa bedrövelser med målning o.s.v så skulle lokalen rengöras efter alla konstens regler. (Hmm, nu måste väll allt funka) Inte en chans att det fungerade, min uppfattning om vad som är rent stämmde inte riktigt överens med den som städarna hade. Så med risk för att upprepa mig, Gör om! Nu var klockan rätt sen kväll, vilket innebar att grannarna klagade på skurmaskinens underbara ljud. Vilket gjorde att vi den stora flyttdagen, fick flytta in i ett våningsplan som var klart och städarna fick göra klart den andra våningen under tiden.

Men i övrigt har flytten gått smärtfritt och mitt tålamod har blivit ännu lite bättre!

Vill bara avsluta med att påpeka att nästa flytt kommer att dröja ett tag.